Vad tycker väljarna om partiernas politik?

DN/Ipsos undersökning Sakfrågeägarskap i politiken som just publicerats visar vilka partier som väljarna anser har bäst politik i de viktigaste sakfrågorna. Mätningen, som återkommer varje halvår, ger oss information om vilket förtroende väljarna har för partierna och deras politiska förslag och är en indikator för partiernas potential att vinna ökat stöd. Partier som uppfattas ha en attraktiv och relevant politik i de viktiga väljarfrågorna har potential att vinna fler väljare. Omvänt gäller att partier som har svagt eller inget förtroende i de tunga sakfrågorna har små möjligheter att få väljarnas förtroende i kommande val.

Den aktuella mätningen baseras på drygt 1200 telefonintervjuer under januari och februari med ett slumpmässigt urval röstberättigade och är jämförbar med tidigare mätningar i DN/Ipsos serie.

Jämfört med senaste sakfrågemätningen i juni 2016 har moderaternas ställning och förtroende bland väljarna försvagats kraftigt.

Störst är tappet när det gäller förmågan att sköta Sveriges ekonomi. I juni ansåg 40 procent att Moderaterna hade bäst politik för Sveriges ekonomi och partiet behöll ett stort försprång till Socialdemokraterna i frågan. Idag svarar 31 procent att Moderaterna har bäst politik när det gäller ekonomin, ett tapp på nio procentenheter, den största enskilda förändringen jämfört med junimätningen (förändringen är statistiskt signifikant). Socialdemokraterna ligger kvar på samma låga nivå som i juni. 22 procent svarar att S har bäst politik när det gäller ekonomin jämfört med 24 procent i juni.

sak-ekonomi-1

sak-ekonomi-2

Även när det gäller jobb och sysselsättning tappar Moderaterna stort. 24 procent svarar att Moderaterna har bäst jobbpolitik jämfört med 32 procent i juni, en minskning med åtta procentenheter (förändringen är statistiskt signifikant). Stödet för Socialdemokraternas jobbpolitik är oförändrat 27 procent jämfört med 28 procent i juni, och Socialdemokraterna tar därmed över förstaplatsen när det gäller jobb och sysselsättning. Samtidigt ökar andelen som svarar att Centern har bäst jobbpolitik från fyra till åtta procent (förändringen är statistiskt signifikant).

sak-jobb-1

sak-jobb-2

Förtroendet för den ekonomiska politiken och jobbpolitiken var kärnan i de nya moderaterna. Under tio år har moderaterna haft ett kraftigt övertag över S när det handlar om Sveriges ekonomi. Dagens mätning visar att Moderaterna håller på att tappa det förtroendekapital som byggdes upp under många år när det gäller ekonomi och jobb, frågor som mer än andra handlar om att ”sköta landet”.

Min tolkning är att Moderaterna sedan valet har lagt mindre energi på att utmana regeringen när det gäller ekonomi, skatter och företagandets villkor för att istället fokusera mer på sakområden som invandring och brottsbekämpning. Kanske kan tyckas naturligt efter två år av rekordstor flyktinginvandring, men det är ändå mitt intryck att det handlar om en medveten prioritering.

Så hur har moderaternas nya flyktingpolitik tagits emot av väljarna?

Två partier har under senare år kraftigt stärkt förtroendet när det gäller invandrings- och flyktingfrågor. Men inte Moderaterna, utan Sverigedemokraterna och Centerpartiet. Övriga partier ligger still eller har en negativ trend.

Stödet för Sverigedemokraternas flyktingpolitik har ökat signifikant och är nu starkast bland alla partier. Sverigedemokraterna innehar därmed sakfrågeägarskapet när det gäller invandring.

sak-invandring-1

sak-invandring-2

Också när det gäller skola och utbildning tappar Moderaterna stöd. I juni svarade 15 procent att Moderaterna hade bäst skolpolitik, nu har andelen fallit till nio procent (förändringen är statistiskt signifikant). Jämfört med juni så ligger Socialdemokraterna kvar ungefär oförändrat på 19 procent jämfört med 21 procent i juni.

Moderaternas tapp i en rad frågor är dramatiskt om vi jämför med junimätningen.

Om vi istället zoomar ut och tittar på utvecklingen sedan valåret så syns en negativ trend även för Socialdemokraterna, och då handlar det om välfärdsfrågorna. Under de senaste fyra åren har förtroendet för socialdemokraternas välfärdspolitik minskat med ungefär tio procentenheter.

När det gäller skola och utbildning är tappet 12 procentenheter, från 31 procent i juni 2013 till 19 procent idag.

sak-skola-1

sak-skola-2

Andelen som svarar att Socialdemokraterna har bäst politik för sjukvården har under samma period minskat från 38 procent till 28 procent.

sak-sjukvard-1

sak-sjukvard-2

I juni 2013 svarade 37 procent att Socialdemokraterna hade bäst politik för äldreomsorgen, idag har andelen minskat till 26 procent.

sak-aldre-1

sak-aldre-2

Socialdemokraterna försökte göra riksdagsvalet 2014 till ett välfärdsval. Inför valet anklagade man alliansregeringen för att montera ner välfärden. Stefan Löfven och andra företrädare talade om att något höll på att gå sönder i Sverige och man blåste upp förväntningarna om att leverera förbättringar, bara man själv fick komma tillbaka till makten.

Nu sitter man där själv med hela ansvaret, men med begränsade möjligheter att lotsa några välfärdsreformer genom riksdagen. Frågan är hur väljarnas förtroende kommer att påverkas när Socialdemokraterna i regeringsställning har så svårt att göra verklighet av sina politiska ambitioner.

Förtroendetappet i välfärdsfrågorna är tydligt. Väljarna verkar tycka att Socialdemokraterna lovar runt men håller tunt.

I miljö- och klimatfrågorna så ser vi en fortsättning på de senaste årens trend; förtroendet för Miljöpartiet minskar samtidigt som fler nämner Centerpartiet. Miljöpartiet nämns fortfarande av flest väljare, men andelen minskar för varje mätning. Idag svarar 30 procent att Miljöpartiet har bäst miljö- och klimatpolitik jämfört med 35 procent i juni (förändringen är statistiskt signifikant).

sak-miljo-1

sak-miljo-2

Liksom i tidigare mätningar är nivåerna låga för de stora partierna när det gäller Sveriges försvar. Många väljare anser att inget parti har bäst politik när det gäller försvaret, vilket jag tolkar som ett generellt missnöje med hur försvarspolitiken skötts under senare år.

Det parti som bryter mönstret och har ett relativt sett starkare stöd i försvarsfrågan är Liberalerna. Sedan 2014 har stödet ökat för Liberalernas försvarspolitik. Andelen som tycker att Liberalerna har bäst försvarspolitik har ökat från sex till tolv procent, en statistiskt signifikant ökning.

sak-forsvar-1

sak-forsvar-2

Efter att lag och ordning blivit en viktigare väljarfråga, området rankades som fjärde viktigast i januari efter invandring, skola och sjukvård, har DN/Ipsos åter lagt till sakfrågan till årets första sakfrågemätning. 23 procent svarar att Moderaterna har bäst politik när det gäller lag och ordning, 16 procent nämner Socialdemokraterna och 11 procent nämner Sverigedemokraterna.

Jämfört med Ipsos tidigare mätningar (genomförda 2006 till 2013) har förtroendet för moderaternas och socialdemokraternas politik minskat.

sak-lag-ordning-1

Värt att lyfta fram är också att stödet för centerpartiets politik ökar signifikant när det gäller Sveriges ekonomi, jobb och sysselsättning, äldreomsorg samt flykting- och invandringsfrågor. Partiets rankas topp tre i fyra av nio sakfrågor vilket placerar partiet som nummer tre efter Socialdemokraterna och Moderaterna.

sak-tabell

Andelen väljare som inte kan eller vill nämna ett parti som bäst inom de olika politikområdena har ökat över tid och ökningen sedan juni 2016 är markant. Jag tolkar förändringen som ett ökat generellt missnöje med leveransen från politiken, ett missnöje som handlar om brist på handlingskraft, att politikerna inte kan enas kring trovärdiga och relevanta lösningar på dagens samhällsproblem.

Förändringen ligger i linje med det ökande missnöje med hur olika samhällsfunktioner fungerar som framkommit i DN/Ipsos mätningar under det senaste året, till exempel när det gäller polisen, skolan, försvaret och integrationen.

sak-vet-ej

sak-metod

/ David Ahlin

 

Sverigedemokraterna breddar, Socialdemokraterna har ett ungdomsproblem

I förra veckan kom SCBs skattning av partiernas väljarstöd och igår publicerades hela partisympatiundersökningen med fördjupande material om partiernas stöd i olika väljargrupper. Som vanligt hamnar förändringarna sedan förra mätningen i fokus. SCB bekräftade de försiktiga trender som synts hos Ipsos, Novus och andra institut; medvind för Centern, motvind för Moderaterna och viss återhämtning för Socialdemokraterna efter historiska bottennoteringar i vintras.

Om vi istället zoomar ut från dagspolitiken och tittar bortom skiftningarna sedan i maj, går det att utläsa mer långsiktiga rörelser som kan berätta något om förutsättningarna inför 2018?

Här är fyra iakttagelser:

1 Sverigedemokraterna breddar

Först en enkel tabell som sammanfattar hur väljarstödet enligt SCB förändrats sedan november 2014:

                         nov 2014           nov 2016           förändring                          

SD                        12,4                     17,5                     + 5,1

S-V-MP             45,1                     41,4                     – 3,7

Alliansen           39,2                     37,9                     -1,3

Var kommer SDs nya väljare ifrån?

De största flödena kommer från Moderaterna och Socialdemokraterna, men SD har vunnit väljare från alla partier, inklusive från Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Det är i sig ett slags styrkebesked att SD lyckas vinna väljare från så vitt skilda håll.

Sverigedemokraterna har etablerat sig som ett stort parti i de flesta väljargrupper. Arga unga män som det talades om tidigare är numera en helt felaktig beskrivning av partiets väljare. Exempelvis har företagare blivit en av partiets allra starkaste väljargrupper.

Sverigedemokraterna har idag ett ganska jämnt stöd över alla åldersgrupper även om stödet är starkare i åldrarna 30 – 65 år. Partiet har fortfarande ett klart starkare stöd bland män och är partiet med störst könsgap.

Sverigedemokraterna är också fortsatt det parti med störst skillnad mellan andel partisympatier och andel stöd vid val idag. En del av dagens SD-väljare uppger att de står närmare ett annat parti men röstar på SD för att signalera missnöje eller för att driva på för en förändring av politiken.

Stödet för Sverigedemokraterna peakade under hösten-vintern 2015 när partiet tillfälligt nådde mycket höga nivåer, framförallt i Sydsverige.

2 Socialdemokraterna har ett ungdomsproblem

Enligt SCB uppger 22 procent av väljarna i åldern 18 – 24 år att Socialdemokraterna är det parti man står närmast. I gruppen 25 – 34 år är motsvarande andel 25 procent.

Bland väljare mitt i livet, ofta barnfamiljer, är stödet för S i ett historiskt perspektiv lågt. Både i gruppen 35 – 44 år och i gruppen 45 – 54 år svarar 26 procent att de sympatiserar mest med Socialdemokraterna.

Det genomsnittliga väljarstödet hålls uppe av ett klart högre stöd bland de äldsta väljarna. I gruppen 65 – 74 år sympatiserar 40 procent med S och bland de äldsta över 75 år är andelen 42 procent.

I det kortare perspektivet kan ungdomsproblemet avhjälpas genom att vinna stort bland äldre väljare men inför framtida val är läget bekymmersamt för Socialdemokraterna.

Samtidigt som S har svårt att locka de unga väljarna har partiet ett mycket starkt stöd bland personer med utländsk bakgrund vilket förvisso är en växande väljargrupp.

3 Vem ska stödrösta på KD?

Kristdemokraterna har en fallande trend både i SCBs och i andra instituts mätningar. Partiet har inte heller någon reserv av sympatier; andelen som svarar att de sympatiserar med Kristdemokraterna är lika låg som andelen som skulle rösta på partiet idag, ungefär tre procent. Någonstans går en gräns där väljare som överväger att rösta taktiskt blir oroliga för att rösten blir bortkastad.

4 ”Övriga partier 3,2 procent”

SCB skriver att övriga partier skulle få 3,2 procent vid val i november, en statistiskt säkerställd ökning jämfört med majmätningen.

Vad döljer sig under rubriken Övriga partier? Jo, Feministiskt initiativ och en revanschsugen Gudrun Schyman.

Partiernas dagsform enligt SCB november 2016

Socialdemokraterna (partisympati 31,3 / val idag 29,2)

Väljarstödet är ungefär oförändrat jämfört med våren och siffrorna indikerar att stödet återhämtat sig något jämfört med bottennoteringarna hösten -15 vintern -16. Jämn könsprofil men partiet har stora problem att vinna stöd bland yngre väljare. Starkare stöd bland utrikes födda.

Moderaterna (partisympati 25,4 / val idag 22,8)

Negativ trend – tappat både stöd och sympatier under det senaste halvåret.

Moderaterna har tidigare ofta haft ett något starkare stöd bland män. Numera syns ingen tydlig könsskillnad eftersom moderaterna tappat manliga väljare till SD. Även jämn åldersprofil. Starkare stöd bland högutbildade.

Sverigedemokraterna (partisympati 13,1 / val idag 17,5)

Ungefär oförändrat stöd jämfört med våren, men en rejäl uppgång jämfört med valresultatet. Är fortsatt det parti med störst skillnad mellan partisympatier och skattat stöd vid val idag. En viss andel av dagens SD-väljare står närmare ett annat parti men röstar på SD för att signalera missnöje.

Vänsterpartiet (partisympati 7,0 / val idag 7,7)

Oförändrat stöd jämfört med vårens mätning. Något svagare stöd bland svenskar över 65 år.

Centerpartiet (partisympati 7,6 / val idag 7,1)

Positiv trend – ökat andelen sympatisörer och väljare jämfört med vårens mätning och vinner väljare från moderaterna. Högre andel sympatisörer bland födda i Sverige och något starkare stöd bland kvinnor än bland män.

Miljöpartiet (partisympati 5,2 / val idag 4,5)

Kanske har även Miljöpartiet slagit i botten. Efter ett flertal mätningar i rad med minskat stöd syns ingen ytterligare minskning i novembersiffrorna. Mindre tydlig köns- och åldersskillnad jämfört med tidigare eftersom Miljöpartiet tappat stöd bland både kvinnor och yngre väljare.

Liberalerna (partisympati 4,8 / val idag 5,0)

Svagt negativ trend – tappar sympatisörer jämfört med maj. Liberalerna har fler väljare bland högutbildade.

Kristdemokraterna (partisympati 3,1 / val idag 3,1)

Kristdemokraterna har ingen sympatireserv – andelen som sympatiserar med Kristdemokraterna är lika låg som andelen som skulle rösta på partiet.

/ David Ahlin

Om Statistiska Centralbyråns Partisympatiundersökning, information från SCBs publicering:

PSU i november 2016 genomfördes med ett riksomfattande slumpmässigt sannolikhetsurval omfattande 8 952 i riksdagsval röstberättigade personer utan övre åldersgräns. Från och med undersökningen i maj 2015 samlas svar från dessa utvalda personer in genom såväl telefonintervjuer som webbenkäter. Introduktionen av sådan blandad insamling genomfördes under kontrollerade former och analyser av svarsmönster har genomförts inför publicering. Urvalsmetodiken är exakt densamma som tidigare, med ett slumpmässigt urval från befolkningsregistret. Skillnaden ligger i att delar av urvalet i början av insamlingsperioden har getts möjlighet att besvara frågorna via en webbenkät. Om de inte har besvarat webbenkäten har de senare under insamlingsperioden kontaktats via telefon. I likhet med tidigare undersökningar används alla tillgängliga telefonnummer, både till mobila och fasta telefoner, för att kontakta de utvalda personerna.

Av urvalet har 22,6 procent ej anträffats (inkl. hemligt telefonnummer och saknar telefon), 2,9 procent varit alltför sjuka för att intervjuas samt 18,4 procent inte alls velat delta i intervjun. Det totala individbortfallet uppgår till 43,9 procent. Andelen svarande är 56,1% vilket motsvarar 5 021 personer. Det förekommer också att personer inte velat besvara vissa frågor. Data samlades in under perioden 28 oktober till 27 november. En mer utförlig bortfallsredovisning återfinns i tabell 23 i tabellpublikationen.

Resultaten presenteras i intervall eller punktskattningar ± felmarginaler. Det intervall som bildas av procentskattningen ± felmarginalen blir här ett 95-procentigt konfidensintervall, dvs. ett intervall som med 95 procents sannolikhet innehåller det riktiga populationsvärdet om inga systematiska fel förekommer.

Länk till rapporten från SCB i sin helhet:

I publikationens tabellbilaga återfinns även partisympatierna redovisade efter region, utländsk/svensk bakgrund, civilstånd, barn, inkomst, boendeform, sysselsättning, socioekonomisk grupp, sektor samt facktillhörighet.