”Därför spretar mätningarna mer än någonsin”

Publicerad på SVT 1 november http://www.svt.se/opinion/david-ahlin-om-usa-valet

USA-VALET · ”Tills vi vet vilka väljare som faktiskt dyker upp på valdagen är det nog bäst att inte ta ut någon kandidats seger i förskott”, skriver David Ahlin.

David Ahlin ipsos
David Ahlin
Opinionschef Ipsos

Med bara en vecka kvar till det amerikanska presidentvalet spretar väljarundersökningarna rejält. Mätningar presenterade under den senaste veckan visar allt från en kraftig ledning för Hillary Clinton på över tio procentenheter, till knapp ledning för Donald Trump.

En sammanställning av sajten FiveThirtyEight.Com som följer alla publicerade mätningar visar att undersökningarna inför årets presidentval spretar ungefär dubbelt så mycket jämfört med läget vid samma tidpunkt för fyra år sedan. Vad beror det på?

Till att börja med förekommer numera i USA, liksom i Sverige, en mångfald av metoder för att mäta väljarnas politiska sympatier, och olika metoder ger delvis olika bild av opinionsläget.

Undersökningar som genomförs med telefonintervjuer har systematiskt visat en något större ledning för Hillary Clinton. De senaste veckornas telefonmätningar visar att Hillary Clinton leder med ungefär sex procentenheter, en relativt kraftig ledning.

Mätningar som genomförs med digitala intervjuer i olika typer av paneler har genomgående visat ett något jämnare läge.

Dessutom finns i USA ett antal mätningar som sker genom automatiska telefonsamtal. Enligt dessa mätningar, som är färre till antalet och har sämre rykte, är det i princip dött lopp mellan kandidaterna.  

De traditionella telefonmätningarna som använder slumpmässiga urval har längre track-record jämfört med de mer nyligen introducerade digitala metoderna, och har under lång tid lyckats ganska bra med att förutspå vinnaren i amerikanska presidentval.

Telefonmätningarna kämpar dock med ständigt fallande svarsfrekvenser, de redovisas numera i ensiffriga tal, vilket ökar sannolikheten för större urvalsfel.

Onlinemätningarna är billigare att genomföra, blir hela tiden fler till antalet, men är av varierande kvalitet.

Flera digitala mätningar har dock på senare år visat sig vara minst lika bra som de traditionella telefonmätningarna att mäta sympatierna inför val, se här en nyligen uppdaterad genomgång och ranking av de amerikanska opinionsmätarna.

Olika intervjumetoder, skevheter i urval, urval som inte täcker in alla väljargrupper, fallande svarsfrekvenser, olika telefonvanor bland yngre och äldre, opinionsmätarnas olika metoder för att uppskatta valdeltagandet och korrigera för urvalsfel, och två historiskt impopulära presidentkandidater – allt detta bidrar i olika grad till att mätningarna spretar och visar olika resultat.

Det vore snarare konstigt om resultaten inte spretade.

Och dessutom, bara för att göra det hela ännu lite svårare för undersökarna, så är andelen väljare som inte bestämt sig, eller som säger att de ska rösta på en tredje kandidat, högre idag än vid samma tid inför valet 2012.

Frågan är vad som idag är en ”normal” spretighet, och vilka mätningar som har minst fel? Svaret på den frågan får vi först den 9 november när de amerikanska väljarna har avlagt sina röster.

Till dess får vi göra vårt bästa att tolka de mätningar som finns, spretigheten till trots.

Mitt råd är att titta på många olika mätningar och försöka se vilka trender som framkommer. Om flera mätningar, med olika mätmetoder, samtidigt visar att stödet för en kandidat ökar så är det med stor sannolikhet fråga om en verklig förändring.

Just en sådan trend har framkommit de allra senaste dagarna, efter förra veckans nya uppgifter om Hillary Clintons privata e-postserver.

De allra senaste mätningarna indikerar att Donald Trump har återvunnit visst stöd och att Hillary Clintons ledning minskat något, från omkring sex-sju procentenheter till omkring tre-fyra procentenheter, enligt RealClearPolitics nationella genomsnitt.  

Det kan låta som en liten ledning, men den är fortfarande större än president Obamas ledning sista veckan inför 2012 års presidentval.

Den blinda fläcken är valdeltagandet. Ingen vet ännu vilka amerikaner som går och röstar nästa vecka och vilka som stannar hemma. 2012 vann president Obama med en marginal på omkring fem miljoner röster.

I samma val stannade 47 miljoner vita amerikaner utan college-utbildning hemma, en väljargrupp som i årets val lutar åt Trump.

Tills vi vet vilka väljare som faktiskt dyker upp på valdagen är det nog bäst att inte ta ut någon kandidats seger i förskott.

Annonser