Är det redan kört för Donald Trump?

(Publicerades först på SVT 10 oktober http://www.svt.se/opinion/david-ahlin-om-amerikanska-valet)

I natt möts Hillary Clinton och Donald Trump i den andra av tre TV-debatter inför presidentvalet. Mätningarna innan den första debatten för två veckor sedan visade på ett allt jämnare opinionsläge. I de nationella mätningarna var Clintons ledning nere på i genomsnitt två procentenheter och i flera avgörande ”swing states” var det dött lopp mellan kandidaterna. Clinton föll ihop av utmattning när hon lämnade en ceremoni för offren för 11 september, hon fick kritik för att hon försökte dölja sin lunginflammation och plötsligt verkade Trump ha ett visst momentum. Men det var då det. På två veckor hinner det hända mycket i en presidentvalskampanj.

Den första TV-debatten, som sågs av 100 miljoner tittare, blev en välbehövlig framgång för Hillary Clinton. Donald Trump hade svårt att förklara varför han inte offentliggör sina deklarationer vilket alla tidigare presidentkandidater gjort och varför han i åratal drivit en förljugen kampanj om att president Barack Obama inte skulle vara född i USA och därmed inte vara en legitim president.

Hillary Clinton behöll lugnet, tog kommandot och vann debatten enligt samstämmiga opinionsmätningar.

Debatten och dess efterspel har gett Clinton ny medvind i opinionen. På två veckor har Hillary Clintons ledning i de nationella mätningarna gått från knappa två procentenheter till en betydligt mer stabil ledning på omkring fem procentenheter, enligt RealClearPolitics nationella genomsnitt.

Bild från RealClearPolitics.com ”General Election Poll Average” 9 oktober 2016

rcp-average-9-okt-2016

Och då ska vi komma ihåg att eventuella reaktioner på den allra senaste skandalen ännu inte avspeglas i siffrorna. I fredags publicerade Washington Post en ljudupptagning i vilken Donald Trump med grovt och vulgärt språk talar om hur han kan tafsa på kvinnor lite hursomhelst eftersom han är en kändis. ”The Trump-tapes” har dominerat medias rapportering under helgen och har fått flera tongivande republikaner att dra tillbaka sitt stöd för Donald Trump.

Med bara fyra veckor kvar till valdagen frågar sig allt fler om Donald Trump nu fullständigt har saboterat sina chanser att vinna valet. Prognoserna som bygger på sammanvägningar av opinionsmätningar nationellt och i ”swing states” indikerar samstämmigt att det mesta just nu talar för en ganska klar seger för Hillary Clinton.

Bild från FiveThirtyEight.com “Polls only forecast” 9 oktober 2016

nate-silver-9-okt-2016

Är det redan kört för Donald Trump?

Det som fortfarande gör prognoserna väldigt osäkra är frågan om valdeltagandet. Att svara i en opinionsundersökning går snabbt och kräver ingen större ansträngning. Att komma iväg och rösta på en vanlig tisdag, vilket för många amerikaner är ganska besvärligt, kräver mer.

Finns det någon information att luta sig emot när det gäller den avgörande frågan vilka väljargrupper som kommer att ställa upp och rösta på valdagen?

En analys från amerikanska Gallup i september indikerar att årets presidentval kan komma att locka färre röstande jämfört med både 2012 och 2008, och att framförallt fler unga kan komma att stanna hemma på valdagen. 69 procent bland samtliga svarar i undersökningen att de helt säkert kommer att rösta i valet, en minskning från 76 procent i motsvarande undersökning 2012. Minskningen är särskilt tydlig bland väljare under 35 år. 2012 svarade 58 procent i gruppen 18 – 34 år i undersökningen att de helt säkert skulle rösta. Motsvarande andel i årets Gallup-undersökning är 47 procent. Bland väljare som identifierar sig som republikaner i undersökningen svarar 76 procent att de helt säkert kommer att rösta medan motsvarande andel bland demokrater är 65 procent.

Samma undersökning visar också att 72 procent av väljarna har ”tänkt mycket på det kommande valet” vilket är den lägsta siffran sedan valet 2000.

Gallup.com ”U.S. Adults’ Self-Ratings of Likelihood of Voting for President” 26 september 2016

gallup-26-sept-2016

Det svagare intresset för att rösta, särskilt bland yngre, har sannolikt att göra med att både Donald Trump och Hillary Clinton är impopulära kandidater. Bland alla väljare har båda kandidaterna en negativ förtroendebalans, det vill säga andelen som tycker illa om kandidaterna är större än andelen som har en positiv uppfattning. Det är lättare att uppbåda entusiasm för att rösta för en kandidat jämfört med att rösta emot någon man tycker ännu sämre om. Just nu är dock anti-röstning, att rösta för att stoppa motståndarsidans kandidat, enligt Gallup det viktigaste skälet för röstning bland både Clintons och Trumps väljare.

Valdeltagandet i USA bland unga brukar vara klart lägre än bland äldre väljare, och det brukar också variera mer från val till val. Om valdeltagandet bland väljare över 60 år brukar ligga kring 70 procent har deltagandet bland väljare under 30 år varierat mer, från knappa 35 procent 1996 till nära 50 procent 2008. Om unga väljare skulle komma att rösta i lägre utsträckning än 2008 och 2012, vilket Gallups analys indikerar, så kommer det att slå mot Hillary Clinton som leder stort bland unga väljare.

Om Gallups analys är oroande för Hillary Clinton så finns samtidigt andra siffror som pekar i motsatt riktning, till exempel att antalet ansökningar om förtida röstning är högre än vid motsvarande tid 2012 i flera delstater.

Som jag skrev inför den första debatten (Aftonbladet 26 september) är det notoriskt svårt att i förväg göra säkra prognoser av valdeltagandet. Vi har under senare år fått bevittna ett flertal val i olika länder där just valdeltagandet har spelat opinionsmätare och prognosmakare ett spratt.

Ingen kan idag veta om det amerikanska presidentvalet blir ytterligare ett i raden.

/ David Ahlin