En folkomröstning om EU, eller om invandringen?

poll of polls brexit 6 maj

Grafik: EU Referendum Poll of polls från What UK Thinks

Om 45 dagar röstar britterna om EU. Ett utträde skulle förändra EU i grunden och kan leda till en dominoeffekt med fler länder som följer Storbritanniens exempel. Den EU-skeptiska opinionen är stark i många medlemsländer och EU:s oförmåga att agera samlat i flyktingfrågan har fått fler att ifrågasätta EU-samarbetet.

Så hur ser det ut med drygt sex veckor kvar till valdagen? Lutar det åt Remain eller Leave?

I det senaste inlägget om Brexit 9 april konstaterade jag att Remain hade tappat ledningen och att det i praktiken var dött lopp mellan Remain och Leave. Nu har kampanjandet kommit igång ordentligt och fler väljare har börjat fundera på om, och i så fall hur, de ska rösta. Andelen osäkra väljare har blivit färre men osäkerheten om hur det kommer att gå i folkomröstningen kvarstår.

Enligt den senaste EU Referendum Poll of Polls från What UK Thinks väger det fortfarande helt jämnt mellan Remain och Leave. Sammanställningen bygger på de sex senast publicerade mätningarna. Telefonmätningarna visar fortsatt en ledning för Remain medan online-mätningarna visar en knapp ledning för Leave alternativt dött lopp. Och frågan vilka mätningar man bör lita mest på har inte blivit lättare att besvara än för en månad sedan.

Däremot vet vi nu mer om vilka politiska frågor som är viktiga för de som tänker rösta Remain respektive Leave. De väljare som främst oroar sig för att den brittiska ekonomin ska ta skada om Storbritannien lämnar EU tenderar att rösta för Remain medan de som tror att invandringen till Storbritannien skulle minska vid en Brexit röstar för Leave.

Grafen nedan, sammanställd av professor Matthew Goodwin, visar med hjälp av resultat från olika aktuella opinionsundersökningar vilka frågor som främst driver stödet för Leave. Siffrorna är balansmått (net scores) det vill säga andelen som svarar Brexit/Remain minus andelen som svarar det motsatta alternativet.

Fördel Brexit

En kraftig övervikt av de svarande tror att invandringen till Storbritannien skulle minska om landet lämnar EU. Eftersom invandring är den fråga som engagerar britterna mest och den invandringskritiska opinionen är stark, indikerar resultatet att invandringsdebatten gynnar Leave-kampanjen. Många britter vill se en minskad invandring och de flesta tror att Brexit skulle leda till just detta. Dessutom tror många att det skulle gynna brittisk sjukvård (NHS, National Health Service) om Storbritannien lämnade EU. Sjukvården (NHS) är efter invandring den näst viktigaste politiska frågan i Storbritannien idag. Fler britter tror också att det skulle bli mindre terrorism i Storbritannien om landet lämnade EU.

De två politiska frågor som brittiska väljare rankar som viktigast, invandring och sjukvård, är alltså gynnsamma debattfrågor för Leave-kampanjen. För många invandringskritiska Brexit-anhängare handlar folkomröstningen mer om invandringen än om EU.

Väljare som vill att Storbritannien stannar kvar som medlem i EU ser stora risker med Brexit och oroar sig för att ett utträde kan skada Storbritanniens ekonomi och inflytande i världen.

Grafen nedan visar balansmått för hur väljare tror att Brexit skulle påverka jobb, ekonomi, pensioner och Storbritanniens inflytande i världen. En övervikt av de svarande menar att Brexit innebär risker för jobb, ekonomi och Storbritanniens inflytande. Remain-kampanjen försöker således utmåla ett utträde som ett riskfyllt steg ut i det okända.

Fördel Remain

Grafik: Matthew Goodwin

Det är jämnt i mätningarna och valutgången kommer därför sannolikt att avgöras av i vilken utsträckning de två sidorna lyckas få sina sympatisörerna att gå och rösta. Och när det gäller röstviljan så ser det ut att vara fördel för Leave.

Stödet för Leave är starkare bland äldre väljare vilka brukar rösta oftare än genomsnittet. Stödet för Remain är starkast bland yngre men de unga väljarna är traditionellt inte lika trogna valdeltagare. Dessutom visar nya mätningar att Leave-väljare totalt sett är mer engagerade i valet. Opinions-analytikerna Greenberg, Quinlan och Rosner har i en analys visat att Leave-väljarna har större intresse för att rösta och att Leave-kampanjen har en större grupp av lojala och hängivna sympatisörer.

Ett högt valdeltagande den 23 juni kommer således att gynna Remain medan ett lägre valdeltagande sannolikt kommer att leda till framgång för Leave.

 

Annonser

Vad betyder partiledarförtroendet för partiets väljarstöd?

Ledande miljöpartister har den senaste tiden föreslagit byte av språkrör. Ett av argumenten som förs fram är att språkrören, framförallt Åsa Romson, har ett alltför lågt förtroende bland väljarna. Med ett så lågt förtroende blir det svårt att leda partiet till framgång i nästa val, lyder argumentet.

Att ha en populär partiledare som har ett stort förtroende är självklart bättre än motsatsen, att ledas av en impopulär person som ingen litar på. Förtroende gör att personer lyssnar på dig och litar på vad du säger. Ledare med ett förtroendekapital får en chans till och kan lättare klara sig igenom tillfälliga kriser.

Men hur mycket betyder egentligen partiledarförtroendet för partiets väljarstöd?

Ett sätt att ta reda på det är att titta på partiernas väljarstöd över tid tillsammans med förtroendet för partiledarna. Ipsos (tidigare TEMO och Synovate) har mätt förtroendet för partiledarna sedan år 2000. Graferna nedan visar partiets väljarstöd samt andelen med förtroende för partiledaren och språkrören från april 2000 till december 2015 (Ipsos senaste förtroendemätning genomfördes i december 2015).

Språkröret Maria Wetterstrand hade innan hon slutade förtroende bland omkring 40 procent av väljarna. Hon ersattes av Åsa Romson som sedan tillträdet haft ett klart lägre förtroende bland väljarna. Men varken det höga förtroendet för Wetterstrand eller det lägre förtroendet för Romson ser ut att ha ett särskilt starkt samband med väljarstödet för Miljöpartiet. En populär partiledare räcker inte för att kraftigt öka väljarstödet, i alla fall inte för Miljöpartiet.

Miljöpartiet

MP pl bild

Även Centerpartiet har tidvis haft ganska populära partiledare med ett brett förtroende. Maud Olofsson hade länge ett förtroende bland över 30 procent och nu har även Annie Lööf etablerat sig som en populär partiledare med förhållandevis starka förtroendesiffror. Men inte heller för Centerpartiet verkar det hjälpa att partiledaren har ett brett förtroende. Väljarstödet har inte dragits med uppåt när förtroendet för partiledaren har ökat.

Centerpartiet

C pl bild

När Fredrik Reinfeldt slutade som moderatledare var förtroendet för honom på topp. I hans sista mätning i december 2014 hade 60 procent av väljarna stort förtroende för honom. Endast 35 procent hade litet förtroende vilket gav en rekordstark förtroendebalans på + 25 procentenheter. Men rekordförtroendet hindrade inte ett stort väljartapp för Moderaterna i valet. Fredrik Reinfeldts förtroendesiffror tickade uppåt men partiets siffror hängde inte med.

Moderaterna

M pl bild

Motsvarande analys för övriga partier ger ungefär samma bild. Den generella slutsatsen är att förtroendet för partiledaren har betydelse för partiets möjligheter att vinna stöd, men att ett kraftigt ökat eller minskat förtroende för partiledaren inte ser ut att ha stor påverkan på partiets väljarstöd över tid. Mönstret i grafiken bekräftar vad partiforskningen säger om partiledarens betydelse. Trots mer personval och personfixering i media så röstar svenskarna framförallt på partier och partiers politik och i mindre utsträckning på partiledare och kandidater.

De mest kända ”partiledareffekterna” som brukar åberopas, Bengt Westerberg 1985, Alf Svensson och Gudrun Schyman 1998 samt Lars Leijonborg 2002, inträffade i val som var ospännande i själva regeringsfrågan, vilket statsvetaren Henrik Oscarsson visat.

Med detta sagt så är det sannolikt att sambanden, och betydelsen av förtroendet för partiledaren, ser olika ut för olika partier. En välgrundad hypotes är att förtroendet för partiledaren är relativt sett något viktigare för Socialdemokraterna och Moderaterna, de två partier som de flesta väljare ser som de regeringsbildande partierna. Ledarna för Socialdemokraterna och Moderaterna ska inte bara leda partiet utan hela regeringen och företräda Sverige i olika internationella sammanhang.

Socialdemokraterna

S pl bild

Vänsterpartiet

V pl bild

Liberalerna

L pl bild

Kristdemokraterna

KD pl bild

Sverigedemokraterna

SD pl bild